Underbart väder och på bron över till Essingen hände en märklig sak.
Jag stod och njöt av att det var fullkomligt vindstilla, solen värmde och det enda ljud som hördes var ett svagt brummande från trafiken på Tranebergsbron, när en kråka kom och satte sig bara en knapp halvmeter från mig på räcket. Jag tittade på honom och han tittade på mig. Vi gjorde så under säkert en minut eller två. Jag har aldrig varit med om att en kråka, som normalt sett är hyfsat skygga, kommer och sätter sig nästan bredvid dig.
Han satt kvar till dess att tvärbanan närmade sig, då flög han iväg och satte sig på en lyktstolpe en bit bort. Men då hände det ännu märkligare att när tåget försvann och jag hade börjat gå vidare, så kom han tillbaka och satte sig på en knapp armlängds avstånd igen.
Jag pratade lite med honom och han satte huvudet lite på sned, som om han lyssnade och sedan kraxade han ett svar, viftade lite med vingarna och flög sedan iväg.
Mycket märkligt, men en rolig upplevelse.
(Ps, det kan ju ha varit en hon, men det kändes som en han.)
Vy från Essingeleden mot Alvik.
I Alviks torn, höghuset i bild, skulle jag gärna ha en lägenhet.
Nere vid vattnet på Lilla Essingen, vy in mot stan.
Förra året så kunde man åka skridskor här, nu är det knappt någon is alls.
Ute på Riddarholmen, tänkte det skulle kunna bli en vacker solnedgång, men det hände inte.
Några som är uppe på Skinnarviksberget hade lite bättre ljus.
Gillar det här huset på Munkbron 1. Inte en rät vinkel då det har satt sig både här och där.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar