fredag 29 oktober 2021

Norrland och Lappland

 Blev skickad på en resa uppåt landet under två veckor.

Började vid Östersund, vidare norrut via Arvidsjaur, Arjeplog, Kiruna, Pajala, Övertorneå och sedan sakta neråt. Många mil, lite för lite tid för fotografering, men ändå nya vyer, nya människor och omväxling.

Hemma nu med nästan 500 mil på mätaren, och uttrycket borta bra, men hemma bäst, är sååå sant.

Bilder nästan bara längs vägen. Enda utflykten blev Storforsen, som inte låter göra sig på bild. Maffigt och kul att ha åkt dit, men som sagt svårt att fånga på bild. Samma med Harsprånget, men när man stod där så kändes det fantastiskt. Vilka vyer.

Så här kommer en sammanställning av resan:


Östersund. Efter en promenad längst vattnet så blev det inte mycket.
Men den här hamnade på bild:
"Far och son" av Olof Ahlberg.



Ristafallet mellan Åre och Järpen.



Ristafallet i sin helhet.



Snöigt värre på väg mot Arjeplog.



Många järnvägsbroar längs E45.



Här ännu en. Tycker de har en sorts charm.



Nere vid vattnet där Polcirkeln passeras.



Harsprånget. Svårt att få grepp om hur stort det är.
Men här fanns förr Sveriges största vattenfall på 75 meter.
Nu uppdämt och kraftverket levererar 1,3% av Sveriges el. Bara härifrån.



Dalen vid Harsprånget.




Ett litet fall som får rinna fritt vid Harsprånget.



Gammelstads kyrkby utanför Luleå.



Vackert när frosten får grepp i fönstren.



Små stugor i byn som mest är sommarvisten. Kyrkan tornar upp sig.



Ja, jag gillar ju slitna frostiga fönster.


Kyrkan som hela kyrkbyn kretsar runt.



Mitt i allt en parabol som antagligen har kontakt med Mars. :-)



Det kunde ha varit sjuttonhundratal. Om det inte vore för vägskylten.




Storforsen. Sveriges största oreglerade fors. Och lika svår att förmedla på bild.



Men flödet är enormt. Man undrar ju hur det bara kan fortsätta att rinna hela tiden.




Storforsen nedanifrån hotellet som ligger här.



Och så fastnar jag ju för enkelheten efter alla maffig raviner och forsar.



Som här. Solnedgång, en stilla flod.




Eller här. En öppning i isen, dis. Vackert.



Och bodarna så klart. Jag skulle kunna fota hur många som helst.



Och det gör jag ju :-). Solnedgång, dimma och bod är ju helt rätt.




Jag tvärnitade in på en p-ficka när jag såg det här, haha. Hoppas ni gillar det lika mycket.



Katt och kattman i Sundsvall.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar